Kapitlet om social påverkan var både intressant och skrämmande. Stycket om kvinnan som blev mördad trots det stora antal vittnen tyder på faran med sociala bevis. Det är viktigt att vara medveten om att ju fler som ser en nödsituation desto större är sannolikheten att ingen agerar. Med den vetskapen kan, och bör, man bryta det.
Principen om sociala bevis säger att ett viktigt hjälpmedel när människor ska bestämma sig för vad de ska tro eller hur de ska agera i en viss situation, är att se vad andra tror eller gör.
(Cialdini s. 159)
En koppling till vårt projekt är att andras agerande kan spela stor roll för hur man som student agerar. Om ens klasskompisar inte tar eget ansvar för sina studier kan det leda till att man själv inte heller gör det. På samma sätt kan detta även ha en positiv inverkan.
Hur ska vi använda den informationen?
Hur vi påverkas av andras utseende, Halo-effekten (läs Badooeffekten) är naturligtvis provocerande men den är uppenbarligen naturlig. Att vi noterar andra personers framtoning och placerar i fack är en naturlig reaktion som hjärnan gör för att förenkla för oss. Men det kritiska är vad vi sedan gör med den informationen. Kommer vi behandla den här personen annorlunda baserad på dennes utseende?
För att koppla till vårt projekt kan sympati vara en metod att använda för att enklare få studenter att ställa upp på intervjuer. Människor är mer benägna att säga ja till förfrågningar utan att tänka efter till personer som man har någon slags relation till. Vi har försökt att småprata med nya studenter som vi ska kontakta om att vara med i studien. Samtidigt kan en personlig relation försvåra djupintervjuer. Vi planerar därför att den gruppmedlem utan personlig relation håller i intervjun medan den med starkast relation försöker att boka in intervjun.
Imorgon är det fredag. På återseende
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar